Stopp i produktionen

Konsekvenserna ser olika ut beroende på vilken verksamhet som drabbas. Det som är gemensamt oavsett vilken organisations det handlar om är att ett oplanerat produktionsstopp aldrig är bra. Här kommer del 2 i Supportbloggen.

Har du några frågor om innehållet?

Helena Lundin
Kommunikationschef

På sistone är det många som besöker

Lediga jobb

Fler är nyfikna på

Home of Ingenuity

Slumpmässigt utvald sida

Elkonstruktör

Kanske du också är intresserad av att läsa lite mer

Om vår kultur

Blogginlägg - hållbar produktion, digitalisering

Produktionsbortfall bara i Sverige kostar företagen över 150 miljarder per år. ”Jon Bokrantz Institutionen för industri- och materialvetenskap”

Hur ser det ut hos er?

Vi behöver säkert inte fråga vad ett produktionsstopp eller en störning skulle kosta er. Men fundera gärna på nedanstående och om det finns liknande risker hos er.

  • I processindustrin är det extra besvärligt om man får ett avbrott mitt i produktionen. Ett pappersbruk som tvingas köra massa i lösaren (d.v.s. i retur) förlorar exempelvis tusentals kr per minut. Om inte automatiska logistiksystem fungerar tvingas man hantera pappersrullar manuellt med skador och spill som följd.

  • Andra verksamheter som kör ”just in Time” kan få avbrott som ligger kvar och stör leveranserna i månader då man försöker köra i kapp förlorad produktion. Om man redan utnyttjar anläggningens tillgänglighet till max blir det mycket svårt.

  • För tjänster som går ner står leverantörernas rykte på spel. Det kan vara förödande ur ett kundperspektiv att inte kunna boka, köpa, få en leverans eller information. Det kan exempelvis handla om biljettförsäljning, bokningar av flyg, tåg, E-handel, banktjänster, kassasystem, telefoni m.m.

Det finns en sak som kan förvärra situationen ytterligare om olyckan är framme. Och det är personberoende.

Har ni en person som är oumbärlig på er fabrik, kontor eller avdelning? Jag har själv haft en sådan roll, på min tid inom pappersindustrin. Det är otroligt påfrestande att veta att allt ligger på ”dina axlar” samtidigt som de ansvariga inte riktigt ser problemet. Om man i stället väljer att jobba med team och delat ansvar kan arbetsmiljön och resultatet bli något helt annat. Här följer ett exempel från verkligheten.

”En ensam ansvarig expert för verksamhetens många produktionsstödssystem jobbade heltid och mer där till. Experten var behjälplig dygnet runt med att rätta fel. Efter att ha sett över supportstrukturen, tagit hjälp utifrån av ett supportteam från Prevas, lyckades man uppnå en hållbar support dygnet runt. Och den ensamma experten kunde ta ut sin övertid, ta semester för första gången på sex år, köpa en husbil och åka runt i Italien!”

100 problem blev till 0 på 12 månader.

Samma organisation som ovan arbetade systematiskt bort listan på 100 återkommande och permanenta fel i anläggningen. Detta på ett års tid. Antalet stopp per månad fick man ner till ett minimum. Samtidigt som den ansvariga experten kunde jobba med utveckling och förbättringar med ökade vinster för företaget som resultat.

I många fall, nästan 90% av alla fel som inträffar enligt min erfarenhet, är problemet kommunikationen, eller snarare kommunikationsfel mellan olika system. Direkta fel på golvet kan idag mätas med effektiva TAK/OEE-lösningar.

Men vad hjälper det om affärssystemet byggts ihop med OT på ett sätt som gör produktionen lidande om ett stopp i transaktionerna uppstår där? Eller om IT-uppgraderingar och nya IT-lösningar gör att produktionen blir mer känslig för IT-störningar och ständiga avbrott för uppdateringar?

För att vara säker på att kärnverksamhet prioriteras och att stödsystem inte blir verksamhetskritiska bör ansvariga ta sig en funderare på var och hur man kan stötta verksamheten i det gytter av system som oftast implementerats under många år. Och där den tekniska skulden ökat p.g.a. att kärnverksamheten inte haft prioritet.

Kunskap är nyckeln till framgång.

Här är tre fokusområden att ta tag i för att börja ”äga” problemet i stället för tvärt om.

  1. Systemkartan

    Gör en kartläggning över era system och få ett grepp över situationen och status på er IT/OT på en övergripande nivå. Detta ger er kunskap om hur ni skall förvalta befintliga system på ett hållbart sätt och fatta strategiska beslut för framtiden.

  2. Verksamhetskännedom

    Anordna studiebesök, praktik eller mötesforum där nyckelpersoner sprider kunskap och kompetens.

    Att känna till verksamheten, dess processer och system samt hur de bidrar till tjänsten eller produkten, m.a.o. leveransen, är grunden till att kunna leverera bra verksamhetsnära support. Praktisk erfarenhet är alltid det bästa sättet att lära sig något.

    Det kan finnas en expert på enstaka delar, men som inte förstår helheten. Ligger felet på IT-sidan, i t.ex. administrativa system? Eller på OT-sidan, operativt nere på PLC-nivå? Eller kanske mitt emellan, som ett handhavandefel i konfigurationen eller fel i infrastrukturen?

    Få alla att förstå hur allt hänger ihop, bringa ordning i kaos.

  3. Organisationen

    Skapa IT/OT-TEAM eller grupperingar för support med insyn och förståelse för hela er verksamhet.

Några exempel från verkligheten

En kund hade problem med att systemet tidsvis tappade kontakten mellan PLC och servrar. Genom att vår support har kompetens och insyn även på IT-sidan kunde vi hitta att orsaken till detta var virtuella servrar som ”hoppade/swappade” mellan hostar. IT kunde vidta långsiktiga åtgärder som åtgärdade felet permanent.

Vid stopp i ett produktionsavsnitt visade det sig att det en datorinstallation på ett kontor som var orsaken. En switch hade kopplats ur tillfälligt och den satt i samma korskopplingsskåp som PLC:n. Vi kunde be en elektriker kontrollera och hitta IT-felet, vilket besparade dem ett helt steg på eskaleringsstegen.

Prevas har sedan 2001 framgångsrikt drivit supportprojekt hos flera av Sveriges största företag och skapat metoder för att etablera säkra och trygga processer och organisationer. Vi genomför även strategiska workshops där bl.a. systemförvalting och systemkartläggning står på schemat.

Vill du veta mer?

Kontakta Jörgen Fahlberg, Supportchef på Prevas
Tel +46 70 311 61 03, mail

Eller skicka ett mail till Prevas Customer and Support Service på customercare@prevas.se.

Prevas Support erbjuder etablering av teknisk systemsupport genom modeller, processer och metoder för kundanpassat verksamhetbaserat stöd inom IT/OT. Mer om kundsupport. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.